Amedzofe
Idag har jag träningsverk of doom i benen.
Såhär. Vi var lediga i fredags för att vi flyttat kristihimmelsfärdsdagen till då, men vi hade inte helt bestämt oss för att åka då så vi gick upp till lunch och sen började vi fnula.
Det skulle gå en buss vid tre. "Den kan vi ju ta då" tänkte vi och så började vi packa och ringa hotell och sånt. Det blev lite jäktigt. Vi hann inte köpa färdgodis eller ta ut lite extra pengar. De vi hade borde absolut räcka, men man vet ju aldrig vad som kan hända. Nu blev det iväg ändå.
Sen när vi väl kom in till stan (trafiken är inte nådig riktigt någonsin i accra) så vet jag inte varför (vi hade Michael med oss som skulle hjälpa oss hitta bussen) men det gick ingen buss. Så vi letade runt efter en tro-tro som skulle till Hohoe för det skulle ta oss förbi dit vi skulle. Vi hittade igen så vi fick istället ta en till Ho som inte riktigt var hela vägen. "Därifrån får ni ta taxi sen" sa Michael åt oss.
Tro-tron var trång och varm och skumpig men jag hade förväntat mig att det skulle vara betydligt trängre, varmare och skumpigare så det gick bra. Sen när vi kom fram var det mörkt. Men vi fick tag i en taxi. En antagligen betydligt dyrare taxi än vad den borde ha varit som höll på att gå sönder halvvägs till hotellet. Men vi kom fram. Så det var ju bra. Och det fanns mat kvar till oss också :)
Väntar på mat. Nom nom :3

När vi kom var det mörkt, men när vi vaknade kunde vi titta på utsikten från vårt fönster.


På väg ut från rummet hittade vi en 12cm tusenfoting.

Så såg hotellet ut

Vår bordsgranne kom och bjöd oss på "local" (aka hembränd?) wiskey från en dunk. Den var stark så vi drack inte upp den men vi har kvar den i en fantaflaska. Vore kul om vi kunde ta hem den til sverige men det är nog en dålig ide. Vi kan ha det som midsommarnubbe iaf kanske..
Jag tänker att jag tar resten imorn. Är trött nu och blogg.se är seg på att ladda upp bilder :((

Det var också typ tre typ gamar som cirklade runt över bergen när vi åt. De var svåra att ta bild på :(

Sen så vandrade vi iväg ner till byn. Vi visste att det skulle finnas vattenfall som vi tänkte att vi kunde kika på innan vi drog iväg till byn med aporna. Så vi gick omkring i byn och frågade oss fram till vägen.



Vi hamnade på en skogsväg

Som sen slutade vara en väg och blev mer av en stig


Och sen ett stup

Men tillslut kom vi fram till vattenfallet. Vägen dit kändes mycket längre för då visste vi inte hur långt det skulle vara eller om vi ens var på rätt väg. Det hade varit ett väldigt tveksamt vägskäl en bit på väg. Det fanns en skylt, men det var oklart vilken av vägarna den pekade på.





Kommentarer
Postat av: Stefan
Vilket äventyr! Jag såg aporna på fb. De såg ut att vara lika nyfikna som ni var.
Svar:
giefkaka.blogg.se
Trackback