In the armpit of Africa

Så har man dissat Vilgot för att sitta och kolla på intron till gamla 80-tals tecknat med Andreas.
Förlåt Vilgot, men fett värt!

Nu ska jag se på Fivel! För att Fivel är världens bästa ♥♥ jättemycket.
Och packa.. för att det har jag inte gjort än och jag åker imorgon.


Jag borde skriva ut boardingkort också. Så fantastiskt mycket party.
Jag kommer sitta där på flygplatsen och grinasomfan ^^

Så igår var jag runt och shoppade upp alla mina pengar.
Altså alla... gick runt på marknaden och prutade genom att säga att jag inte hade råd att betala mer än si och så... och så plötsligt när jag plockar fram sedlarna inser jag att jag faktiskt nästan inte hade råd med mer.
Knappt till taxiresan hem :o
Woops.
Fast marknaden är nära Eastlegon. jag hade kunnat gå hem. Jag hade också kunnat ringa Michael så hade han fått komma och hämta mig. Inga problem!

Var inte bara på marknaden. Var på Melcom också. Såklart. Kan inte åka hit utan att gå på Melcom. Min favoritbutik i hela världen ♥
Jag kommer att dra med er runt på ÖoB-butiker när jag kommer hem. Fylla tomrummet liksom. Så. Jävla. Bra. Affär!


Idag har jag jobbat. Skulle göra klart drafts till en broshyr till idag. Trodde i Söndags att oj det kommer jag knappt hinna :\ Och sen var jag migränig hela måndagen och trodde verkligen att det var kört. Men sen när jag satte mig med det då jag kom hem igår så bara swoshade det fram.
jobbar i word istället för GIMP. Det blir tillräckligt snyggt fort, istället för jävligt snyggt men lååångsamt. Och vafan.. tillrckligt snyggt duger. Det är det "tillräckligt" betyder.
så idag har jag gjort klart. Liisa har vart inne och kikat då och då. All in all its güüd..
Hon ska sen lägga till texten som Ulrik har skickat och bara antagit att jag fattar något av. Det gör jag inte. Det handlar om gruvpumpar och oljefilter. Cissi goes whuuut?


Sen kom Liisa in vid 5-tiden. "Vi har gjort Maräng-swish!" :D
Så hade vi en liten begravnings-cermoni för mitt "African heart" xD
Och nu blir jag lite tårögd..
Andreas sa här om dagen att han hoppades att jag ångrar mig och kommer tillbaka :)
Och jag vill tänka det som att jag kommer tillbaka. Det är bara inte bestämt när.
Liisa däremot sa vid begravningen att "Cissi is leaving and Neeever coming back" och det känns ju asjobbigt :(

Jag vet att om tre dagar så är det sista jag vill att åka tillbaka hit. (okej inte sista kanske... men liksom.. inte såå poppis) För jag har längtat hem. Och jag längtar hem som fan!
Men det känns otroligt jobbigt att tänka att jag aldrig kommer träffa dem här mer.

Det är som när jag var konfaledare i somras. Jag satt varenda ledig sekund och gnällde till Julle per sms om hur mycket jag ville hem och hur awkward det var att ha diskussioner.

Och sen sista dagarna. När jag insåg att nu åker alla hem och jag kommer aldrig någonsin mer att träffa de här människorna, så börjadde jag gnälla över att jag snart skulle hem och aldrig mer få träffa de här människorna. För liksom hallå, fett mysiga konfaungar!
Och jag grät mer än alla kidzen tillsammans på avslutningscermoning x)
Och fortsatte gråta efter att de alla hade åkt hem. För liksom hallå, fett mysiga konfaungar!

Och ibland har jag lust att göra det igen. Men jag vill ju ha samma ungar då ju! Inte massa nya loosers :(
Och om jag gör det igen kommer kidsen att vara yngre och det är bara buond att inte va lika fina som den här gången.. fast om jag gör det igen kommer de ju såklart att vara det.


Men jag kommer sakna ghana... om lite mer än en vecka när jag har kommit hem ordentligt och fått umgås av mig med alla och återgått till att ändå bara spendera hela dagarna vid datorn i min säng. Då kommer jag sakna Liisa och Andreas och Hafen och Johan och Jenny och Chef och Michael och Ben och Den nya städerskan Liz som är jättetrevlig, och Timo.. och Vesper. Jag kommer sakna dem allihopa.
Meen jag kommer vara hemma.. så jag kommer tänka ibland på att det vore kul att åka tillbaka.. men jag kommer inte göra något av det för jag kommer komma ihåg hur kollosalt jag längtade hem första veckan mycket bättre än jag kommer ihåg hur jävla fina det är allihopa nu.

Men kanske att jag kommer tillbaka. Någon gång. Kanske redan i sommar. Kanske till hösten. Kanske om tre år när jag har pluggat meteorologi klart.
Kanske.
Kanske är ett fint ord :)

Yep.

Vi satt och pratade om ramsan "tack för maten den var god, hälften spydde...".. Liisa och Andreas debatterade om ifall det var "resten dog" eller "hälften dog" (själv sa man "11 dog" på min tid) som var den korrekta fortsättningen, hurvida det spelade någon roll ifall det var samma sak och om det nödvändigtvis är samma sak.
"This conversation is derailing" Sa Johan sakligt och gick.

Det känns lite som en reality-TV-serie att bo här.
Inte minst när jag formulerar mig "den här veckan har alla i huset varit sjuka utom jag" när jag påbörjade ett inlägg igår. "Alla i huset" jepp.
De börjar må bättre nu i alla fall. Och jag och min apparent stålmage klarar oss utmärkt. "It's galvanized!" säger Andreas entusiastiskt nu och då och Hafen tittar konstigt på honom.
Men det är nice att folk är på bättringsvägen för det blir lite segt och grinigt när folk inte mår helt bra. Inte kvalitéts-TV då liksom x)


Vid lunchen igår så kom Andreas in på hur han ibland på nätterna när han försöker sova ligger och tänker på typ olika scenarion och vad de skulle göra för klimatet. Typ ifall man skulle flytta Mount whatever i USA till Washington. Eller Gräva bort halva Norge. Eller "sånt".
pratar ni alltid om sånt här när ni äter?
Frasen som gått till historien i vår familj x) som jag alltid kommer att tänka på när man kommer in på ett sånt där nördigt samtalsämne. Fredrika var hemma hos oss och åt middag någon gång och vi satte igång att diskutera avståndet till solen eller något annat i den stilen. För ja, vi pratar alltid om "sånt här" när vi äter. "vad pratar ni om då?" undrade vi.. "typ vädret... och hur vår dag har varit..".
Sånt där som gör att jag älskar min familj ♥ och som antagligen bidrar en stor del till att jag ändå trivs jävligt bra här.

Det känns som man för mörkare blod av att vara i afrika.

Är det möjligt? Blodets färg påverkas väl av halten syre i det? Det blir mörkare när det är mycket syre.. mycket röda blodkroppar? amiright?
Det kanske är mer syre i luften här än i sverige? Fast det låter ju konstigt?

Det känns i alla fall som alla sår jag får resulterar i mycket mörkare sårskorpor än jag får hemma. Kanske de blir smutigare här?
Eller så är det sån där.. inbillning

Ojojoj

från ingenstans kom den och Måndag-Tisdag-Onsdag är en stor spagettihög i min hjärna.

Naktdelen med att bo på kontoret och kunna göra jobbet lite när som helst på dagen för det finns inget "gå hem".. är att vissa dagar så är det mycket jobb. Och då bara äts fritiden upp. För man kan inte bara "sluta för dagen" för man kommer ändå vara här.
Så då kan det gå nästan tre dagar utan att man haft någon fritid ordentligt. Och även om ens jobbsituation är allmänt chill och avslappnad och man kan sitta med chefen och mobba Hafen på svenska så att han inte förstår, men man säger HAFEN lite extra högt och sen skrattar man, eller tävla med Andreas om vem som kan se ledsnast ut. Vesper är dommare. Även om det på ett sätt är nice att nästan ha jobbet som fritid, för att man får sitta och Gimpa och hänga med allmänt nice människor. Så blir det jävligt tärande när ens arbetsuppgifter plötsligt består av 120% akut bokföring. För när den är akut så blir det liksom inte okej att inte göra något mer jobb idag efter middagen eftersom man ska vara uppe till halv 5, och det är u jobb i sig.
Nej då sitter man uppe till halv 7 och bara bokför och bokför och bokför. Tills man stupar. Och det gör man, fast att man har cola.

Nä. Inte det jag gillar mest med att vara här.

Sen är det läskigt när presidentens bror kommer förbi och vill ha kopior på papper och Liisa säger "tar du hand om det" och man får sitta och dra kopior på ett häfte som är liite för tjockt och liite för osmidigt ihophäftat medans presidentens bror sitter på verandan och väntar på att DU ska bli klar. Och du är så trött att du tror att du ska falla ihop över printern vilken sekund som helst.
Och sen måste du gå ut och ge papprena till presidentens bror och du har ingen aning om hur man bör uppföra sig när man överlämnar papper till presidentens bror. Läskigt. Men adrenalinkicken man behöver för att fortsätta med bokföringen ett litet tag till


men nu är vi i alla fall så klara vi kommer att bli med skiten!
Vi kanske hittar något litet som behöver fixas. Men liksom enstaka prylar. En i taget. Ingen monster-lista som man inte ser någon ände på.
"Ser du ljuset i tunneln?" undrade Liisa när Ulrik ringde henne igår när vi satt mitt i natten.
"jag ser ljus hela tiden, men så går man lite längre och så är det bara en jävla fackla!"

Mot slutet idag var jag så trött att jag inte ens orkade skratta åt hur eländigt det var (i förhållande till hur hysteriskt mycket vi skrattade klockan halv 4 på natten över att "konsultarvode" var felstavat till "konslutarvode" i den officiella listan med konton xD). Andreas var nästan rädd att be mig göra mer grejer.
Han kom uppsmygande och såg jätteskyldig ut och la fram ett papper och hade en väldig "hata mig inte"-aproach x)

Såna där som man måste skriva för att få in pengar när man inte har tillräckligt med kunder än i ett sånt här nystartat företag.

Tydligen är det ännu mer plågsamt att skriva aplications för Liisa sitter och kvider och snurrar runt runt i sin kontorsstol och Andreas har sitt "ledsen-fejs" x)
De har skrivit på den där ansökan hela veckan känns det som. Båda två. Och den blir aldrig klar! För det är så jäävla tråkigt att skriva. Och det måste bli bra.. annars blir det inga pengar, och det är mycket pengar den här gången så vi vill ju verkligen ha dem :\


Jag är ganska lycklig över att jag inte vet vad företaget gör tillräckligt bra för att kunna skriva de där ansökningarna. Annars hade jag säkert blivit satt på det. Som den puchover jag är..
Så jag sitter och är ganska så nöjd med min eftersläntringsbokföring. Som inte alls är lika jobbig som den vanliga.

Ansökan måste in idag. Innan 12 svensk tid. Vilket betyder att Liisa och Andreas kommer sitta här på kontoret och och vara maniska fram tills dess. Slita sitt hår och skrika på varandra ena minuten och skratta hysteriskt över sin plåga i nästa x) För det är sådär man blir, tillslut bara sitter man där och skrattar åt hur jävla dåligt man mår.
Det gillar jag med Liisa. Att hon reagerar så på press. Jag har oftast tålamod med folk som blir genuint sura. Jag blir själv genuint sur under press ibland, vid vissa omständigheter (typ när jag måste skriva labbrapport ensam samtidigt som jag måste umgås med Jens och Julle efter att de har haft labb (bara en av de där gejerna i taget kan jag hantera, båda samtidigt och det blir jävligt lättantändligt)).. men även folk blir riktigt griniga under press mer som regel än undantag har jag förståelse för, men det är fan så mycket trevligare när man bara spårar ur och flummar sönder istället.

Så vi drog iväg till Jerrys efter middagen, Jag, Hafen, Jenny och Johan. De senare ville se ett "local spot".. och jag kunde inte riktigt med att säga att jag hellre sitter på kontoret och spelar minecraft, så jag hängde på.
Egentligen är jag väl glad att komma ut och göra något annat. Märka att jag är i Ghana...
Fast jag är ju himla glad i att sitta på kontoret och spela minecraft också!



Men Jerrys är trevligt. Även om det blir ungefär lika poängfyllt med luftombytet "Jerrys istället för verandan" som mitt luftombyte "ghana istället för stockholm" när jag ändå bara sitter och spelar minecraft och inte ser landet. Men jag är bekväm jag behöver ta det i små doser. Jerrys ikväll tillexempel. Lagom dos.
Hafen är på mig om det. Att jag inte går ut. Inte åker iväg någonstans. Jag vet att det mest är för att retas, och näst mest för att han tänker att jag egentligen vill ut men inte vågar och att jag behöver en liten knuff. Timo är ännu mer rakt på sak om det när han är här "Why are you in Ghana anywhay? What are you going to tell your friends about Ghana when you havn't seen it!".. Hafen gör det som sagt mycket för att retas med mig också. Ifall Jenny eller Johan frågar mig om man lär sig hur man ska beskriva vägen hem för taxisarna efter ett tag så kan han säga något i stil med "well she wouldn't know, that would imply that she actually left the house"
Och ja jag sitter inne mycket...
Och ja jag kanske skulle komma ut mer om det inte var så läskigt..
Och visst är det lite synd att ha varit i africa och inte sett några djur eller djungler eller annan ball natur.. men jag trivs jävligt bra på kontoret. Och jag kom inte hit för att se djungler och djur. Och jag ska damn well inte behöva känna att jag måste ut trots att jag inte riktigt vill egentligen bara för att folk förväntar sig att höra om andra grejer än kontoret!
Jag ska ut för att jag själv vill.. inte för att den här bloggen ska bli intressantare eller för att Timo ska sluta säga att jag inte har sett riktiga Afrika.

När man har suttit uppe aldeles för länge aldeles för många dagar på rad. (nu är jag ju bara inne på mitten av min andra vecka (mitten av min andra vecka!! så fort.. jag är hemma på ett kick!) så aldeles för många dagar kanske det inte är riktigt än)
I början förra varvet gick det bra.. men det var ändå så att jag satt och väntade på slutet, gick in till mitt rum och såg två avsnitt av numb3rs. Sen hann jag bara med ett avsnitt.. och tillslut vart det kanske ett big bang theory-avsnitt istället, om något.
Nu går det så långt att klockan blir 4:50 innan jag inser att ojdå det är ju dax att kolla modellen nu!
Och så kollar jag den.. och så har den faktiskt hängt sig. För första gången.
Granted att andra gången jag satt uppe någonsin så hade Hafens dator gått in i viloläge så att jag inte kom åt hemsidan, och en gång fick jag väcka Andreas för att strömmen gått och reservbatteriet var slut.. så att jag heller inte kunde kolla hemsidan. Men det har aldrig varit att modellen faktiskt hängt sig. Att det faktiskt gjort någon skillnad ifall jag kollat den eller inte.
Fören idag. När jag glömmer bort tiden och kollar den 10 minuter för sent.
Sen stod jag och knackade på Hafens dörr i 10 minuter innan jag tänkte att han kanske inte är där och prövade att ringa honom istället.
Är inte det murphys lag? Varenda gång har jag kollat den i tid klockan halv 5. Okej, vissa dagar inte fören 4:40.. men det är inte fören 4:40 jag ska väcka Hafen om något är hängt i alla fall.. och den enda gången jag kollar det senare så har det faktiskt hängt.
Typiskt.
Nu gör väl inte 20 minuter så mycket hoppas jag..

Så jag sov lite extra länge idag. Även om jag är pigg igen.

Vesper kom in och väckte mig vid 2 ungefär. Så jag gick upp, avloppet som går till dushen är typ helt igenkloggat så jag kunde inte dusha. Ska kolla ifall jag kan låna en annan dush sen. Är det inte vattenbrist så är det något annat.
Någon vill verkligen inte att jag ska duscha här helt enkelt.

Liisa satt ute på verandan med Mr. Atta Peters och någon av de där myndighetsgubbarna. Andreas och Hafen och Jenny och Johan är alla helt försvunna.

På tal om det. Jenny och Johan. De är nya.
Johan känner Andreas sen ganska långt tillbaka vad jag förstår. Och Jenny är från tyskland. Jag vet inte vad hon har för koppling till vem. Hon och Johan är tillsammans visserligen men det var de inte när de bestämdes att de båda skulle ner hit, fast de kände väl kanske varandra ändå..

Annars är det alltid intressant hur folk försvinner i det här huset och man vet aldrig vart de är eller när de kommer tillbaka.

Har varit lite utslagen hela helgen.

Hållit till i mitt rum och spelat minecraft och kännt mig allmänt asfräsch. Woo!
Spela minecraft är ju alltid värd spenderad tid liksom. Men lite störigt är det ju alltid att inte må bra.

Inatt somnade jag inte fören klockan ungefär halv tio - tio.
Sov en halvtimme inne på golvet på toa för att jag mådde så illa.

Men det är nog över till imorn. Brukar inte hålla sådär väldigt länge.


Sen har jag funderat över hur ordet "knappt" ibland är "lite mindre än" och ibland "nästan inte". Det är ju faktiskt inte alls samma sak och kan bli bli jävligt förvirrande ibland!


Det ordnade upp sig med myndighetspojkarna också, så ni inte oroar er för det.

Så idag vaknade jag och hela öveerläppen spännde jättekonstigt.
Jag gick upp och kollade mig i spegeln och drog slutsatsen att jag hade blivit myggbiten på läppen x)
Asfint var det

Altså ja.. smex och sånt.

Så det vart jobbigt att käka lunch bland annat. Där satt jag och surplade över tallriken och kände mig lagom fail. Det har gått ner nu dock, tre stycken myggbett är det brevid varandra. Jag håller tummarna för att myggan inte stannat kvar i mitt rum.

Sen kom det myndighetsgubbar.

Innan jag åkte hem i Julas så var det lite problematik med vår städerska. Hon gjorde inte sitt jobb och hade allmänt dålig attityd och kom inte överens med någon annan i personalen. Så medan jag var borta i Jul så avskedade de henne och det visade sig att hon har snott en del viktiga papper och nycklar och andra grejer och nu försöker hon utpressa oss. Jag känner inte till så mycket detaljerna men tydligen var det hon som hade skickat myndighetsgubbarna på oss.

Imorn kommer presidentens bror och fixar det åt oss i alla fall!